playcold

Då var det slut, efter en lång dag och fem och en halv veckas "slit" är det over and done. Klockan 5.15 med 4 ½ timmars sömn i bakfickan gav jag mig i iväg på cykel i gryningen.. näe förresten, riktigt så dramatiskt var det inte.. det var snarare strålande sol, ingen gryning. Nåja, om inte annat så var det iaf ISkallt.. är det redan höst eller? Termometern visade 8 grader och jag laddade upp med vantar och diverse tröjor vilket visade sig vara ett ytterst klokt val.. även en mössa hade varit på sin plats!
   Som väntat så kan en dag aldrig börja bra så pass tidigt på morgonen.. jag inledde med att få våran automatiska garageport i huvudet efter att ha missbedömt dess hastighet en aning. Det gjorde ont och jag tappade säkert några hjärnceller. Mer panikartat blev det dock när jag väl framme vid sjukhuset insåg att jag inte visste var ifrån bussen gick.. jag fick dock svaret när bussen kom farande två sekunder senare och jag var tvugen att ta några snabba löpsteg till andra sidan. Pank och halvsnål som jag är åkte jag på ungdomsbiljett, 18 kr istället för 35, ändå ett jävla kap! Jag känner mig ändå inte som en vuxen såå...
   Det var en lång färd, där jag var helt ensam från start till mål, inte en kotte någonstans, jag och busschauffören liksom.. gemytligt. 5.55 anlände jag till jobbet, bara 35 minuter för tidigt.

Så började alltså min sista dag på jobbet och sen fortsatte den som vanligt.. jag lyckades dock hålla mig vaken hela dagen och fick dessutom tre timmars effektiv soltid så det var en rätt bra sista dag måste jag ändå medge!
  Tanken var för övrigt att jag skulle ta avsked av min hunk idag.. han har inte jobbat på hela veckan så min förhoppning var att när jag öppnade dörren så skulle ha sitta där. Inklivandes genom dörren med städvagnen i högst hugg inser jag dock till min besvikelse att så är inte fallet.. istället för min hunk möts jag av raka motsattsen, no offense. Eller problemet var egentligen bara en sak, nämligen glasögonen.. jag har på riktigt i mitt tjugoåriga liv aldrig sett något liknande. Jag kan inte ens beskriva dom i ord men tro mig när jag säger att det var chockartat! Så besvikelsen byttes snabbt mot ett mindre skrattanfall och sedan en förundran över hur man kan välja att ha på sig något sådant. När jag väl samlat mig och satt igång med arbetsuppgifterna öppnas dörren och in kommer.. gissa vem? Jo, min hunk. Så var den dagen gjord. Efter att ha bländat mig med sitt vita leende försvinner han dock utan att varken ha friat eller gett mig någon kärlekförklaring.. helt heartbroken. Då tar dock, låt oss kalla honom "Glasögat", ton och det visar sig att han är en riktigt talker. På tio minuter visste jag helt plötsligt allt om hans liv och han visste hälften om mitt. Jag funderade på att göra en god gärning och tipsa om ett glasögonbyte så kanske han skulle ha lite bättre luck with the ladies men vid närmare eftertanken kändes det dumt att riskera den fina kontakt vi etablerat på så kort tid. Så jag lämnade honom helt enkelt åt sitt öde.

Nu har jag alltså semester och inget annat.. i fyra veckor iaf. Sen kan ni, ifall jag inte fått jobb officiellt kalla mig arbetslös men tills dess alltså: Seeemester!
   Lite drygt fem veckor har jag jobbat, ingenting egentligen kan tyckas och ändå är jag riktigt less på det där jäkla moppandet.. hur pallar man då år efter år efter åår som lokalvårdare? Kan någon svara på det? Jag tror inte det va. Hur som helst så kräver dessa veckor en liten summering.

Att jobba som lokalvårdare har gett mig följande:
- Patiens beroende
- Axelont
- Pegar med stort p
- Fast beslutsamhet att aldrig fastna på ett mer eller mindre värdelöst jobb, ha en halvrutten lön, gifta mig med en man på samma arbetsplats, bo ett stenkast från jobbet, två mil från stan i en halvhemsk håla där alla vet allt om alla och för att bli allmänt bitter. Det finns verkligen avskräckade exempel.
- En sjuhelsikes moppteknik!

Så, nu när det är summerat och klart så kan vi lämna allt jobbsnack bakom oss. Dock måste jag till Hannahs avsky, I guess, lovorda gårdagens konsert lite mer. Lasse är ju typ årets man, han bjöd verkligen på det mesta. Visst, det ska erkännas att första halva var liite seg men sen.. Hugger i sten, Dunkla rum, Inte för kärleks skull, Solen i ögonen, Åt samma håll, Du hade tid, Kom änglar, Kom ihåg mig, Kom och massa mer. Visst hade det varit guld med Under månen och Vinter över ån men man kan inte klaga! Han är verkligen enormt bra live, bara att konstatera.

Dagens låt: Kom änglar, för gårdagens bästa.

Nu ska jag sova och det ska jag göra läänge.
God natt!