playcold

Imorse ringde det på min dörr. Jag sprang omkring, återigen, i kortkort klänning med en knut på huvudet. Jag spelade hög musik och hade teven på högsta volym. Denna gång gjorde jag dock inte samma misstag. Jag lät det ringa, sänkte musiken och gömde mig darrande under täcket. Radio- och tv-verket, en klagande granne eller Jehovasvittnen, jag vill inte träffa någon av dem. Jag kommer fan aldrig att våga öppna dörren igen, they're all out to get me. Så om du planerar att göra en suprisevisit, don't.

Ett titthål i julklapp, tack.