playcold

Jag trodde inte att den här dagen skulle komma. Dagen då jag känner mig tråkig. "Bäst på fest" och "jag är inte den som bangar" brukar vara två av mina motton, typ. Mina klasskambrater är ute onsdag, fredag och lördag. Jag nöjer mig med lördag. Jag kommer med bortförklaringar som att jag inte hinner, måste plugga, tvätta, städa, pilla mig i naven, what ever. Faktum är att jag är tråkig. Jag vill inte vara sliten, jag vill kunna träna, gå upp tidigt, njuta och få ut så mycket som möjligt av dagen. Inte vara sliten. Någon kanske skulle kalla min sund och andra skulle förfäras över det faktum att jag ser det som lamt att gå ut en gång i veckan. Men i den värld jag lever nu är det just lamt, torrt och oacceptabelt, skrämmande or not.