Cykeltjuvar vs min sadel.
Idag skulle jag cykla till affären. Men när jag kom ut stod inte min cykel där jag lämnade den och jag kände genast livslusten rinna ur mig. Min bästa vän var kidnappad.
Först blev jag ledsen men sedan blev jag arg. Jättearg. Jag behöver verkligen min cykel och jag orkar inte med att någon ska sno den av mig. Varför skulle de ta just min och inte någon annan av de 30 cyklar som stod där? Den var inte finast, inte bäst, inte dyrast, så varför? Dessutom var min sadel lös, vilket tjuvarna tidigt fick erfara. På väg hem från skolan hittade jag nämligen min cykel slängd runt hörnet av mitt hus. Med sadeln liggandes brevid på marken tillsammans med det avknipsade låset låg den där. Som ett misshandlat offer. Och jag blev om möjligt ännu surare.
Lyckan över att ha fått tillbaka min vän ville aldrig riktigt infinna sig och jag är fortfarande mest irriterad. Nu måste jag köpa ett nytt lås och dessutom låsa in den varje kväll. Cykeltjuvar står numer näst överst på min hatlista. Vad som står överst? B-metod-tenta.
Tur att man bor i lugna Nacksta där folk är pålitliga och inte snor ens tillhörigheter... :P